Behandlingarna är lyckade, ekonomin är bra, personalen trivs och besökarna är nöjda. Verksamheten rullar på som ett urverk.
Ändå ifrågasätts Österåsen i utredning efter utredning. Men platschef Katarina Krutar oroas inte över granskningarna.
– Vi tål att granskas igen.
Österåsen överraskar.
Sedan man åkt den slingriga och bitvis knöliga vägen från Sollefteå till Österås möts man av en anläggning som andas elegans, lugn, hälsa, trygghet, frisk luft och fantastiska utsikter mot älvdalen.
Historien berättar att Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet stod färdigt den 2 augusti 1901, till en kostnad av 735 661 kronor och 36 öre. Dessa pengar var en gåva från svenska folket till kung Oscar II, som beslutade att investera i kampen mot lungsot.
Tiotusentals människor har sedan dess fått bot eller bättring i livsstilsrelaterade hälsoproblem. Det som förr kallades sanatorium har i dag utvecklats till Livsstilsmedicin Österåsen.
Historien är viktig och historierna från förr lever kvar på gott och ont. Många tror att företeelser från förr lever kvar, att man till exempel inte kan få sig en kopp kaffe.
Men över en kaffekopp förklarar Katarina Krutar hur all behandling utgår från beprövad vetenskap och att utvecklingen varit enorm sedan hälsohemstiden.
Österåsen har ett gott anseende i hela landet och Katarina Krutar får ofta höra att Österåsen är kronjuvelen i regionen.
– Men man önskar att alla skulle förstå värdet i det…
Österåsen genomgick en mycket genomgripande utredning 2014.
– Det var kvalificerade personer som gjorde den. En av dem hade varit chefsläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och sjukhusdirektör i Norrtälje. De gick igenom alla remisser under ett år, programmen, utvärderingar, intervjuade patienter, inremittenter och personal.
Allt skulle upp på bordet.
Slutsatserna blev att verksamheten är kostnadseffektiv, hälsoekonomisk och att Österåsen ligger i nationell framkant.
Utredarna var imponerade över både verksamheten och patienternas resultat.
– Vi kände oss jättestärkta och i januari 2018 togs beslut om vilket uppdrag Livsstilsmedicin Österåsen skulle ha fram till 2021. Vi har jobbat stenhårt enligt det och vi fick med beröm godkänt i en delrapport i hälso- och sjukvårdsnämnden som redovisades augusti ifjol, säger Katarina Krutar.
Blev jätteglada
I juni beslutade regionen om fyra målinriktningar. En var att lyfta upp folkhälsan.
– Vi blev jätteglada och tänkte att äntligen kom folkhälsan upp på agendan.
Men den 5 augusti 2020, mitt under rådande coronapandemi, informerades personalen av regionledningen om ett nytt utredningsdirektiv. Många upplevde att direktivet skulle leda till en nedläggning av Österåsen.
– Det är väldigt konstigt att man mitt under en pandemi, när man nyss tagit ett nytt beslut om folkhälsan, väljer att lägga ett förslag om att lägga ner internatverksamheten och huvuddelen av arbetet med levnadsvaneförändringar, säger Linda Tåqvist, utbildningsansvarig (med mera).
Regionstyrelsens ordförande, Glenn Nordlund (S), poängterade i sin tur att det handlade om uppdrag till en förstudie över hur Österåsen skulle kunna utvecklas.
Direktivet innehöll frågor om ökad digitalisering, minskad lokalanvändning och att utreda om de medel som går till Österåsen kunde användas på ett annat sätt. Behandlingarna med internat ansågs inte höra till regionens kärnverksamhet.
Efter reaktionerna på direktivet har det delvis formulerats om.
– Nu har vi en förstudie för att se om man behöver utreda ytterligare, säger
Katarina Krutar.
En fråga handlar om hur många som omfattas av verksamheten. Österåsen tar emot 350 nya remisser per år.
En lång rad utbildningar
– Sedan har vi dem som redan är i olika delar av behandlingsprogrammet, så vi har runt 40 remissgäster per vecka hos oss. De är på sin treveckors hälsokurs eller uppföljning.
Gästerna har dessutom fem bonusdagar som de till en lägre penning kan fördela under en period av två år. Därutöver bedrivs en rad utbildningar och projekt och totalsiffran för de som berörs av Österåsens arbete med levnadsvanefrågor landar på 4 500 tillfällen per år.
Just nu utbildas preventionssamordnare på Österåsen. De ska kunna stötta patienter före och efter vistelse, men även patienter som inte kommer till Österåsen. De ska framöver verka på vårdcentraler och även kunna hjälpa patienter i till exempel kontakter med Försäkringskassan.
Handlar inte om lyx
– Vi värnar om att gemene man ska kunna komma till Österåsen. Det är ingen lyxvård vi har. Du ska ha den rättigheten och det ska vara jämlik vård.
Vårdavgiften för ett helt behandlingspaket är 4 200 kronor.
– Där kan man få hjälp att dela upp kostnaden. Många får hjälp av arbetsgivare eller fonder. Ibland går sociala in och hjälper till.
– Vi försöker stötta alla oavsett vilken situation man befinner sig i, säger Katarina Krutar.
Internatet har en styrka i att den som behandlas har all expertis på plats och kan få snabb och effektiv hjälp utifrån sina olika behov.
– Det finns en enorm styrka i att jobba på det här sättet. Vi ser helheten hos människan, berätta Linda Tåqvist.
Att personalstyrkan är rutinerad och trivs märks även på intervjupersonerna. Linda Tåqvist är inne på sitt sextonde år vid Österåsen och Katarina Krutar på sitt 33:e. Hyrpersonal finns inte.
Solskenshistorier
– Tänk om vi kunde få politiker som är negativa till oss att verkligen lyssna på patienternas utvärderingar och se deras resultat. Det är sådana solskenshistorier. Till exempel män som gått ner 15–20 kilo och minskat enheterna för sin diabetes enormt och känner att de fått tillbaka livsglädjen, säger Linda Tåqvist och berättar om en man som haft tre hjärtinfarkter och inte kunnat gå i trappor, men efter behandlingen kände sig som en 20-åring och hade fina värden.
Hon säger att det händer varje gång efter femveckorsbehandlingar och att det sparar massor av pengar för sjukhusvården.
– Mycket av behandlingen bygger på grupp-undervisning och vi har många pedagoger. Man behöver lära sig om sin situation. Många har dålig kunskap om sin sjukdomsbild och man kan inte genomföra levnadsvaneförändringar om man inte förstår varför, förklarar Katarina Krutar.
TEXT & FOTO:
BO WIKMAN