Vården ska vara nära, samordnad och bra. Den ambitionen är tydlig i en överenskommelse mellan stat, regioner och kommuner.
Samtidigt söker vårdgivare, regioner och kommuner egna lösningar. Här följer en koll på hur det går i olika regioner. Men först en summering av överenskommelsen:
”God och nära vård 2020” ska ge förbättrad tillgänglighet genom kortare väntetider, stärkt kompetensförsörjning, insatser för att möta den ökade psykiska ohälsan samt en stärkt förlossnings- och cancervård, enligt den överenskommelse som i år slutits mellan stat, regioner och kommuner.
Bakgrunden är bland annat att primärvården, den kommunala omsorgen och socialtjänsten – samt andra intressenter som behövs från patientens perspektiv – behöver samspela med den specialiserade vården, både på och utanför sjukhusen.
Överenskommelsen består av fyra delar: utvecklingen av den nära vården med fokus på primärvården, ökad tillgänglighet i barnhälsovården, goda förutsättningar för vårdens medarbetare och insatser inom ramen för Vision e-hälsa 2025.
Totalt omfattar överenskommelsen för i år 6 250,5 miljoner kronor och kommande utvärderingar lär visa hur parterna lyckas. Kritiken har så här långt varit försiktig och man pekar på att det behövs uthållighet för att nå resultat.
Pengarna är välkomna. 18 av 20 regioner går med underskott inom hälso- och sjukvårdsområdet i år, enligt Sveriges kommuner och landsting.
Norrtäljemodellen
För 17 år sedan lade dåvarande landstingsledning i Stockholm fram ett förslag som innebar att Norrtälje sjukhus skulle upphöra som akutsjukhus och ombildas till närsjukhus. Förslaget mötte hårt motstånd från allmänhet och anställda och drogs tillbaka. Och här börjar historien om Norrtäljemodellen.
Parterna började studera möjligheten till en djupare samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommunal omsorg och såg det som ett alternativ till nedskärningarna.
Två år senare tog landstings- och kommunfullmäktige i Norrtälje beslut om en samfinansiering och gemensam organisation i det som blev Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete mellan region och kommun.
Modellen har fått stor uppmärksamhet nationellt och i andra länder.
– Norrtäljemodellen har utvecklats positivt på flera sätt under de nästan 15 år som gått sedan Tiohundra bildades, säger Per Grundberg, kommunikationsansvarig vid Tiohundra.
Namnet Tiohundra är hämtat från historien. På vikingatiden delades Uppland in i olika ”hundare” och Norrtälje roslag tillhör Tiundaland, landet med tio hundare.
Vårdbolaget Tiohundra ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, ett samarbete mellan Region Stockholm och Norrtälje kommun.
Till 2013 var verksamheterna indelade i divisioner, men dessa har tagits bort.
I stället bildades en ny bolagsledning där verksamhetschefer från sjukvård och omsorg jobbar tillsammans med vd och chefsläkare.
– Två kulturer har sammanfogats vilket möjliggör helt nya samverkansformer. Nu ser vi resultat i form av hög kvalitet, effektivare arbetssätt, minskade kostnader, och framförallt – integrerade vård- och omsorgskedjor som fungerar för våra patienter, brukare, närstående och medarbetare, säger Per Grundberg.
Tiohundra AB driver nu bland annat akutsjukhuset i Norrtälje, vårdcentraler, psykiatri, äldreboenden, barnavårdscentral, LSS-verksamheter och hemtjänst.
Omsättningen är cirka 1,6 miljarder kronor per år och bolaget har cirka 2 300 fast anställda.
Exempel på gränsöverskridande samarbeten är vuxenpsykiatri och beroendevård på samma mottagning, Familjens hus med allt från BUP till öppen förskola under samma tak, demensprocess som spänner mellan sjukhus och äldreboende, hemsjukvård och geriatrik i samma organisation.
Norrtäljemodellen framhålls av många debattörer som en lösning på regionens ekonomiska och organisatoriska problem, eftersom den fördjupar samarbetet och tar bort onödiga gränsdragningar mellan offentligt och privat och mellan kommun och region.
– Under pandemin har vi verkligen sett fördelarna med den här organisationsformen. Våra äldreboenden har fått stöd från sjukhuset med utbildningsstöd och skyddsutrustning. Sjukhusets chefsläkare och geriatriker har varit ett viktigt stöd till äldreomsorgen, vilket kan ha bidragit till ett mycket lågt antal smittade på våra äldreboenden och i hemtjänsten, berättar Per Grundberg.
De största svårigheterna för modellen uppges vara att ersättningssystem och avtal inte är konstruerade för en integrerad vård och omsorg samt att en styrning som är för detaljerad kan göra det svårare att snabbt nå resultat som gynnar invånaren.
Västerbotten
Region Västerbotten står inför de största besparingarna någonsin, enligt tidningen Sjukhusläkaren. Totalt ska över en halv miljard kronor sparas de närmaste åren.
Region Västerbotten, med sjukhus i Umeå och Skellefteå, har sedan lång tid tillbaka ett underskott i sin ekonomi. Den senaste delårsrapporten för augusti visade ett minus på 75 miljoner kronor. Totalt väntas underskottet för Region Västerbotten 2019 bli 545 miljoner kronor och nu ska över en halv miljard kronor sparas in på tre år.
I somras tog regionfullmäktige, med bred majoritet, beslut om de största besparingarna som någonsin skådats i Västerbotten. En betydande del av kostnaderna ska minska genom personalnedskärningar inom vården.
Enligt budgetförutsättningarna för 2020 – som verksamhetscheferna fick tidigare i höst – ska totalt 93 miljoner sparas in. Den största delen, 81 miljoner kronor, handlar om personalnedskärningar, främst inom specialistvården.
Norrbotten
Norrbotten har sjukhus i Kiruna, Gällivare, Piteå, Kalix och Sunderbyn (mellan Luleå och Boden), samt närpsykiatrin i Luleå.
Region Norrbotten ska spara 700 miljoner fram till 2022.
Regionstyrelsen i Norrbotten tog i oktober beslut om ett omfattande sparpaket. Regionens kostnader ska, enligt planen, minska med tio procent, vilket motsvarar cirka 700 miljoner kronor, fram till och med 2022. Besparingarna väntas få påtagliga konsekvenser för sjukvården.
Fram till 2022 ska 700 miljoner sparas, även här är det nya rekord i besparingar. I regionstyrelsens plan för de kommande två åren står det att »Region Norrbotten står inför den största utmaningen i modern tid«.
Planen är att alla verksamheter ska ses över de närmaste tre åren, däribland innehållet på de fem sjukhusen och primärvårdens organisation, samt lednings- och stabsorganisationen.
Fokus för den har varit lednings-, stabs- och chefsfunktioner. Enligt rapporten går det att skära rejält där – och på så vis spara drygt 450 miljoner kronor. 40 chefstjänster kan tas bort och totalt 340–390 helårstjänster, enligt en konsultrapport som regionen beställt.
– Jag har läst rapporten med stort intresse. Den kommer att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ett förslag för hur strukturen i Region Norrbotten kommer att se ut i framtiden, säger regiondirektören Anna-Stina Nordmark Nilsson i ett pressmeddelande.
Jämtland
Region Jämtland Härjedalen dras med ett akumulerat underskott på runt 1,5 miljarder kronor och har sämst soliditet i landet, minus 140 procent. Jämtland skulle har gått i konkurs, om det vore ett företag. Men regioner kan inte gå i konkurs.
Samtidigt har regionen, lite oväntat, klarat siffrorna för 2020 ganska bra. Anledningen sägs vara bland annat riktade statsbidrag, samtidigt som intäktsbortfallet inte varit lika kraftigt som befarats.
Regionstyrelsens ordförande, Eva Hellstrand (C), säger i ett debattinlägg i Länstidningen Östersund att ”vi har fortfarande ett mycket stort ackumulerat underskott att hantera, och det krävs tuffa och långsiktiga åtgärder för att göra det.”
Men ute på avdelningarna är det oroligt. Sjukvården har tillämpat förkortad arbetstid vid regionsjukhuset i Östersund och olika andra arbetstidsmodeller har bland annat funnits inom psykiatrin, akuten, ambulansen, neonatal och röntgen.
Regionen har nu valt att säga upp alla lokala arbetstidsmodeller och Vårdförbundet i Jämtland är kritiska. Facket meddelar att personalen fått slita hårt med övertid, långa arbetspass, indragna semestrar och orimlig arbetsmiljö under coronapandemin och vid kirurgen har ett tjugotal sjuksköterskor valt att sluta på grund av missnöje med bland annat ändrade arbetstidsmodeller.
– På hela sjukhuset är antalet sjuksköterskor som valt att sluta mellan 80 och 100, säger Roger Bergebo, ordförande för Vårdförbundet Jämtland i en artikel i Dagens Medicin.
De många avhoppen från personalen och svårigheter att anställa nya har lett till vårdköer. En av konsekvenserna är att Jämtland nu bett Sollefteå sjukhus att ta emot öronoperationer, något som kan stärka ekonomin för Västernorrland.
Örebro län
Örebro län har tre akutsjukhus, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett.
Karlskoga lasarett har prisats av Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, och fått Utmärkelsen Svensk kvalitet 2012.
Motiveringen var att verksamheten kännetecknades av kundorientering, ett personligt ledarskap och mycket engagerade medarbetare. Detta gav en välfungerande sjukvård med nöjda patienter.
Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, poängterade att sjukhuset i mätningar av den medicinska kvaliteten, kundtillfredsställelsen och medarbetarnöjdheten nått goda och stabila resultat med positiva trender också i jämförelse med ledande organisationer.
– Utmärkelsen innebär att vi betraktas som förebild för andra organisationer och företag, vilket är både spännande och samtidigt utmanande, säger Lena Adolfsson, sjukhusdirektör Karlskoga lasarett, till tidningen Vårdfokus.
Universitetssjukhuset i Örebro fick 2019 pris som bästa universitetssjukhus av Dagens Medicin.
Sjukhuset var bäst på medicinsk kvalitet och har förbättrat sig avsevärt inom kategorin tillgänglighet, tyckte Dagens Medicin.
Men allt är inte frid och fröjd i regionen.
Även här brottas man med ekonomin och budgeten pekade på 500 miljoner kronor i underskott för 2020. Statsbidrag för pandemin och mer skattepengar än väntat bidrar ändå till att Region Örebro län sammantaget klarar ekonomin för 2020 med 100 miljoner kronor i överskott.
Ett nytt bekymmer är att regionen förra året, för första gången, tvingades hyra in bemanningspersonal för att täcka upp bristen på operationssjuksköterskor.
Ett annat problem är att förlossningen på Karlskoga lasarett stängdes den 15 juni 2019.
Beslutet togs av kvinnoklinikens verksamhetschef och berodde på att det fanns brister i patientsäkerheten för akut sjuka nyfödda barn, enligt ett pressmeddelande från Region Örebro län.
Det uppdagades sedan en bebis varit nära att dö under en förlossning 2018.
Beslutet om stängningen mötte starka protester och en utredning kring förlossningen visade att det skulle ta fem år för regionen att åter öppna förlossningen med tanke på rekryteringar och utbildningar.
Vid en presskonferens meddelade regionstyrelsens ordförande Andreas Svahn (S) att den ska arbeta för att en upphandling med en privat aktör genomförs. Målsättningen är att förlossningen åter ska kunna öppna 2021.
Kalmar län
Kalmar län har tre sjukhus. De ligger i Kalmar, Oskarshamn och Västervik.
Mest prisat är Västerviks sjukhus, som tre gånger de senaste fem åren utsetts till ”Bästa sjukhus” av branschtidningen Dagens Medicin.
Västerviks sjukhus beskrivs på ett väldigt bra sätt i tvåtimmarsdokumentären ”Den stora sjukhusstriden” På SVT1 av dokumentärfilmaren Erik Sandberg.
På Västerviks sjukhus har man stort fokus på att öka samarbetet med hälsocentraler och kommunal vård och omsorg.
– Det handlar om att patienterna ska uppleva en så sömlös vård som möjligt. Patienten ska inte behöva hålla koll på vilken del sjukhuset, kommunen eller hälsocentralen har ansvar för. Då gäller det att alla aktörer runt patienten har ett gott samarbete, berättar verksamhetsutvecklare Ann-Catrin Karlborg på regionens hemsida.
Äster är namnet på en ny arbetsmodell som används i Västerviks kommun sedan drygt ett år tillbaka. Syftet är att minska onödiga överbeläggningar på sjukhuset samt att göra hemgången tryggare och säkrare för dem som skrivs ut från sjukhuset.
Äster ska förhindra att patienter blir kvar onödigt länge i den slutna sjukvården, det vill säga på sjukhuset.
– Patienter som är färdigbehandlade ska ju inte bli kvar där om vi kan ge dem den vård de behöver i kommunen. Äster innebär att vi nu börjar planera för utskrivningen redan när patienten skrivs in. Anneli Wahlin, verksamhetschef för hälso- och sjukvården i Västerviks kommun.
Samtidigt medger hon att det är svårt att mäta om patienterna själva upplever någon förbättring.
– Vi har börjat resonera kring hur vi ska följa upp det på patientsidan med kvalitativa studier och enkäter, säger hon.
BO WIKMAN