Två lopp på tre dagar inledde säsongen
Plötsligt rullade allt igång. För mig startade både försommaren (någon vår hade vi inte) och säsongen med motionslopp med starten på Borgarloppet 20 maj 2017. Det var tyvärr en liten skara som fullföljde: 43 i herrklassen, 19 i damklassen och fem stafettlag.
Det känns som ett underskattat lopp eftersom arrangemanget fungerade bra. Fördelen var att det blev gott om plats, ingen trängsel i skogen.
Borgarloppet är ett krävande traillopp. De första fem kilometrarna innebär i stort sett enbart uppförslöpning. Därefter är det lugn och harmonisk löpning i tre kilometer innan nästa berg ska besegras. Det är ganska raskt avklarat, på mindre än två kilometer. Resten av loppet är behaglig och omväxlande terränglöpning till strax före man avverkat 17 kilometer. Då inleds en krävande avslutning med tuff uppförs- och nedförslöpning fram till sista kilometern. I vissa partier får man ta stöd av rep, som finns vid stigen.
Det var soligt och fint i årets lopp. Det gjorde att deltagarna kunde njuta av storslagna utsikter över sjöarna och ett typiskt hälsingelandskap, med skogar, åkrar och gårdar, fram till målgången.
I mål väntade fika, kolbulle och utlottning av priser.
Blodomloppet i Hudiksvall 22 maj
Jag har sprungit många blodomlopp i Hudiksvall och det är lika kul varje gång. I år ställde över 3 600 deltagare upp och jag deltog i min hemmaklubbs färger.
Det var bra förutsättningar med en del vindar, som dessbättre innebar medvind på den utsatta strandpromenaden. Loppet var snabbare förut, eftersom det var kortare. Sedan sträckningen gjorts om och banan kontrollmätts tar den längre tid att springa, så jämförelser med gamla tider är inte särskilt relevanta.
Ett problem för mig, som är lite långsammare, är att tåget med femkilometersdeltagare krockar med millöparna mot slutet. Det blir till att kryssa sig förbi flera hundra deltagare om man springer tiokilometersloppet.
Med Borgarloppet i benen gick Blodomloppet ganska tungt, men banan är ändå lättlöpt och flack, så det var inga problem att ta sig runt.
Väldigt många deltagare avslutar loppet med eftersnack och gemensamt fika inne på Glysisvallens gräsplan eller läktare. Den samvaron kan vara det som betyder mest för den stora skaran deltagare.
Det är ingen vild gissning att loppet blir minst lika populärt nästa år.
