Sett till hela riket är gäddorna illa ute. Skarv, säl och spigg dödar bestånden i havet. I Västernorrland och längs Höga Kusten har länsstyrelsen projekt för att skapa bättre återväxt. Bättre förutsättningar finns i de grunda vikarna och på vissa håll är läget mycket bra.
Vi följde med på en inventering i Majors-viken som hör till Norabygden.
Och hur spiggen kan vara ett hot för gäddan återkommer vi till.
— Det har visat sig finnas gott om gädda här och därför har man haft kvar viken som referenslokal, berättar Stefan Thorfve som fått länsstyrelsens uppdrag att inventera beståndet.
Det är en solig och vacker dag när vi tar en liten sväng i viken för att kolla beståndet av gädda. Det är nu tredje året undersökningen sker.
— Gäddan är en topp-predator som håller nere beståndet av vitfisk. Vitfisken bökar mycket i botten vilket frigör näringsämnen och bidrar till övergödning. som ökat väldigt mycket. Sedan är gäddan den högst rankade sportfisken, konstaterar Stefan.
Han styr en knappt fem meter lång elfiskebåt av märket Smith-Rooth 16-H. Båttypen är den enda i sitt slag i Sverige och är en flatbottnad aluminiumbåt med dubbla skrov.
Majorsviken är relativ liten, väl avgränsad och grund — rena barnkammaren för många havslevande arter.
I båten finns ett elverk som producerar växelström. Växelströmmen kan omvandlas i en ”likriktare” till pulserande likström.
I fören står kollegan Christoffer Thorfve Sandgren beredd att håva upp gäddor.
Två spröt framför båten fungerar som anod och vid strömpåslag avtar effekten cirkulärt från denna. Det resulterar i ett spänningsfall som medför en ofrivillig simrörelse hos fisken, vilket gör att den rör sig mot anoden (båten) och bedövas när den är tillräckligt nära.
Stefan styr rakt in i vassen och det dröjer inte länge innan de första bedövade gäddorna håvas upp.
Christoffer lägger sedan gäddorna i en tank, placerad i båtens mitt. Till skillnad mot för abborre är kunskapsläget för gädda bristfälligt, då arten sällan fångas i nät på grund av gäddans relativt stillastående levnadssätt.
— Du får inte någon gädda med nät eftersom de rör sig så lite. På ett ställe i Gästrikland fick de bara en gädda i en vik. Där fick jag 110 i samma vik, säger Stefan, som har uppdrag i hela Sverige.
Fisken som fångas släpps tillbaka efter mätning. En del märks genom att man klipper hål i analfenan. Nästan ingen gädda skadas av den här fångstmetoden och under vår tur simmade alla iväg efter att de släppts tillbaka.
Elfiske med båt är en inventeringsmetod som fram till 2020 använts relativt sparsamt i Sverige. I flera andra europeiska länder och i Nordamerika är metoden däremot väletablerad. Det finns två stora fördelar. Den främsta är att man söker upp fisken som ska fångas, vilket innebär att man inte är beroende av att fisken är speciellt rörlig. Dessutom är metoden inte dödande, mindre än två procent stryker med.
Vad är då orsaken till att spiggen hotar gäddan?
— Det kan komma in så mycket som tio miljoner spigg in i en sådan här vik på försommaren. Jag har läst i forskningsrapporter att de kan äta upp mellan 95 och 99 procent av alla yngel.
De små gäddyngel som kläckts har helt enkelt inget att sätta emot när den glupska spiggen äter både dem och den mat som alla fiskyngel så väl behöver för sin överlevnad.
— När gäddan väl kommit upp i 35 centimeters storlek så kan den i stället äta spiggen, men de måste klara av de första levnadsstadierna, konstaterar Stefan.
Avslutningsvis släpper Stefan tillbaka de gäddor som håvades upp, 17 stycken fångades under vår lilla tur med båten.
— De kommer att hitta tillbaka till sina ställen, säger han.
Fakta
Elfiske räknas i Sverige som djurförsök och kräver därför tillstånd av länsstyrelsen. Elfiske får ej bedrivas kommersiellt i Sverige.
I områden som är fredade från fiske har det visat sig att mängden, men även storleken, på abborre och gädda är väsentligt större än vad den är i referensområden som inte skyddats.
Utdrag från rapport av Lotta Nygård, marinbiolog,
Länsstyrelsen, Västernorrland:
”De naturvårdsåtgärder som utförs i Höga Kusten genom projektet är att anlägga så kallade ’gäddfabriker’ (fortplantningsområden), restaurera igenväxande havsstrandängar samt att åtgärda vandringshinder så att fisk från havet kan komma upp till lämpliga lekområden.#
”Grunda vågskyddade havsvikar fyller en stor ekologisk funktion för livet i havet. Det gäller inte minst för vårlekande arter av fisk, så som abborre och gädda. Under senare år har bestånden av gädda minskat på många håll längs ostkusten. Även om inte trenden är lika tydligt negativ här som i Stockholms skärgård så finns det ändå insatser vi kan göra för att förbättra förutsättningarna för dessa arter. I Höga Kusten är det på grund av topografin ont om lämpliga lekområden i havet och vi kan hjälpa gäddan på traven genom att säkerställa att de få lekområden som finns mår bra och att det finns möjlighet att simma upp i sötvatten för att leka.”