För 300 år sedan plågades och plundrades Norabygden

Det är 300 år sedan de härjade.
Ryssarna som brände och förstörde gårdar och torp. Många oskyldiga blev hemlösa och lämnade på bar backe efter att ha blivit plundrade. 

Skräcken var stor när armadan av båtar drog fram längs Norrlandskusten.

Sedan ryssarna bränt ner Härnösand drog de norrut under ett antal dagar i maj-juni 1721.  Med en armada av båtar gjorde de räder inåt landet till häst, men inte för långt – närheten till båtarna var viktiga. 

Orsaken till härjningarna var att Sverige och Ryssland befann sig i krig. Det här skedde under den sista tiden av stora nordiska kriget, 1700–1721, samtidigt som försvaret hade fullt upp på andra fronter. 

Avsikten var att tvinga svenska regeringen till eftergifter i fredsförhandlingarna. Härjningarna påskyndade faktiskt förhandlingarna som ledde till freden i Nystad 30 augusti 1721 mellan Sverige och Ryssland. Sverige gav upp stora landområden i bland annat Baltikum och gränsen mellan Sverige och Ryssland drogs ungefär där gränsen mellan Finland och Ryssland går numera.

I Norabygden blev det besvärligt värre för befolkningen.

– Tydligen gjorde de bara dagräder och taktiken var att sätta eld på byggnader, förstöra och plundra, berättar Nora hembygdsförenings ordförande Per-Åke Nordquist.

Mellan räderna övernattade de i den armada av båtar som fört dem till svenska kusten, tillsammans med hästarna.

– De gillade inte att stanna kvar i skogen. Troligen var de rädda för mörkret i skogen, säger Per-Åke Nordquist.

Det finns noggrant nedskrivet vilka hemman som brändes ner i Nora socken för den som vill forska. Som regel brändes inte kyrkor ner, Nora kyrka plundrades men klarade sig från ett antändningsförsök. Prästgården samt några andra kyrkor i grannsocknar brändes ändå ner.

Fick vägledning

– De måste ha haft lokala guider eller vägvisare. Kommer man till ett helt nytt land är det inte lätt att ta sig fram, konstaterar Per-Åke.

En gissning är att man köpte eller övertalade någon guide, eller tog en fånge som tvingades visa vägen.

– De tog sig fram här längs Norrstigen, som var dåtidens väg längs kusten.

Det finns många berättelser från den här tiden.

– I Lövvik sägs det att ett torp slapp bli nedbränt sedan ryssarna blivit inbjudna på mat och brännvin. Men om det är sant vet man inte.

I Eden lär sälskyttar ha legat i bakhåll med flintbössor och några inkräktare ska ha fallit.

– I Ullånger berättas också om ett bakhåll där de fällt träd över stigen för att stoppa ryssen. Utöver de fåtal bössor man hade, skramlade man med kastruller och grytor så fienden trodde att det fanns en stor armé i skogen.

De vände om.

Historierna om rysshärjningarna kommer att uppmärksammas av Kramfors Kommun och Regionen på Björkudden i slutet av september. Där får publiken höra fler historiska berättelser från den tiden.

Mer information finns på kommunens hemsida om man söker på rysshärjningarna. 

Vandringar

När pandemin så smångom klingar av kommer hembygdsföreningen också att erbjuda bergsvandringar till Lövviksvalkallen och Erik Danielskojan i Gavik & Salteå, kyrkogårdsvandring i Nora, Noradagen, grillafton vid Båtsmanstorpet samt Hembygdsgårdarnas dag, där bland annat Noratrion framträder och Landshövdingen kommer att återinviga Hembygdsgården efter reparationerna.

Text och foto: 

Bo Wikman

Läs tidningen Framtid Nora 2021!